Kaffe & Småkakor

Jag vet inte för vem jag skriver,
det är bara ord. Är det i handen
det börjar, eller huvudet eller utanför
mig själv? Jag vet inte för vem jag sjunger,
och vem bryr sig om sånt? Det är bara små toner
som flyger genom luften, till ett öra någonstans.

Kanske såg jag min tanke flyga, lite ovanligt högt.
Kanske hade den väntat länge, eller kanske föddes
den just nu. Någonting i dina ögon, något i det du sa,
eller var det i sättet som handen, på min axel, vilade
så tungt.

Dina steg över gruset gick långsamt, mot bilen en dörr
slog igen och så, plötsligt satt jag här med
pennan i min hand....

Jag vet inte för vem jag lever, men jag
lever ändå. Kanske är det för ljuset i tunneln
eller kanske, bara för mig själv.

Det är bara toner, toner som lever,
det är bara ord som redan finns.
Det är bara toner, toner jag lånat.